Till innehållet

Skolan

Barnen fick tidigt lära sig att hjälpa till hemma. Ett litet barn kunde hjälpa till med att mata hönsen och grisen, medan de större flickorna och pojkarna fick lära sig de svårare sysslorna som att spinna ull eller binda nät. Äldre syskon (i synnerhet flickor) fick ta hand om de yngre syskonen medan föräldrarna arbetade ute på åkrarna eller var i fähuset.

Skolan 360-bild
Skolan i hemmet

År 1921 fick Finland läroplikt. Innan dess behövde man inte gå i skola, men man måste ändå kunna läsa. Om barnen inte gick i skola kunde det t.ex. vara föräldrarna eller mor- och farföräldrar som lärde dem att läsa. Det var inte lika viktigt att kunna skriva. Läskunnigheten testades årligen vid läsförhören som kyrkan höll. Förutom i läskunnighet testades man också i kunskap om den kristna tron.

Även om det var frivilligt att gå i skola så fanns det många skolor som upprätthölls av kommunen, församlingen eller t.o.m. privatpersoner. På mer avlägsna platser kunde det finnas ambulatoriska skolor. Den ambulatoriska skolan hölls några veckor eller någon månad varje höst och vår. Som skolhus fungerade någon bondstuga, där ortens barn och ungdomar samlades. Läraren flyttade runt mellan olika byar och höll skola på flera olika platser under ett läsår. Även för de elever som gick i en vanlig skola var terminen kortare än den är idag. Orsaken var att barnen behövdes hemma på gården på våren och hösten för att hjälpa till med arbetet. Man gick alltså i skola under de perioder när det inte var så mycket arbete utomhus.

Naturligtvis lekte barnen också. Ofta träffades man ute och lekte tillsammans. Många lekar var sådana som barn leker ännu idag, t.ex. olika varianter av Tjärtunnan och 10 stickor på ett bräde. De leksaker man hade var ofta hemgjorda av föräldrarna eller tillverkade av barnen själva.

Bild och filmarkiv